Uppdatering

Säsongen närmar sig med stormsteg och efter lite ändrade planer är jag nu på väg till Tännäskröket denna säsong istället! Det känns otroligt bra och inspirerande, och som det ser ut nu är det bara dagar kvar tills jag är där...skidor har jag hunnit åka några gånger redan men det ska bli skönt att få komma igång på riktigt.

Perfekta ögonblick

Min lediga dag har gått åt till att drömma, mestadels. Om vita vidder, ändlösa faceshots och sol. Om att sitta på after ski med ett välförtjänt glas vin i handen och inte en muskel som inte gör ont. Om den totala lyckan.

Med en lång dusch, ett glas Casillero Del Diablo och skidfilmen In Deep tänkte jag så smått börja avsluta den här kvällen med att virka klart min senaste mössa medan regnet smattrar vidare mot taket.

Put it in your pantry with your cup cakes

Det paradoxala i kråksången är att medan vintern känns närmare än någonsin, har det på allvar blivit sommar här. Onsdag natt var den första tropiska natten vi hade (och jag kunde inte sova heller men det kan ha berott på att det krupit spindlar över mitt ansikte de senaste nätterna, USCH!), och i flera dagar i sträck har temperaturen legat runt 25 - 30 grader med både sol och mulet väder men bara lite lite regn.

Trivs bra på jobbet, idag har jag bakat stora muffins (blåbär och vanlij, ska nog göra citronglasyr till imorgon att ha på) och de blev riktigt bra, hoppas att vi kommer kunna fortsätta med det.. men folk verkar positiva än så länge, i alla fall. Jag öppnar imorgon vilket innebär kort dag för mig, kommer nog sluta runt halv tre eller något sånt, skönt. Speciellt eftersom jag hade lång dag idag.

Jag har köpt lite ny musik, och lite gammal med för den delen, så nu ska jag få ännu mer energi i mina promenader hade jag tänkt. Joggingen går trögt alltså, förstår inte. Förra sommaren hade jag ett enda tre veckor långt uppehåll från maj till november, i år känns det som att jag inte har kommit igång överhuvudtaget. Dags att börja nu om jag ska orka med Verbier alltså...

Årdal - kort uppdatering

Större delen av min sommar har jag tillbringat i Årdal i västnorge, där jag jobbar på ett litet kafé och trivs ganska så bra faktiskt. Det är en fantastiskt vacker by med allt inom cykelavstånd och extremt goda möjligheter till friluftsliv i alla tänkbara former, så jag har inte haft några problem att roa mig direkt. Som det ser ut nu blir jag kvar längre än jag hade tänkt, men vill komma hem till Falun igen senast i mitten av oktober för att ladda till min nästa säsong, som jag kommer att göra i Verbier.

Egentligen hade jag tänkt göra en kombinerad skidskolesäsong med en längre session i alperna och då förlägga den sessionen till Champoluc, men sen fick jag jobb i Verbier för en organisation som heter Les Elfes som skidinstruktör, vilket känns som ett DRÖMJOBB just nu. Förutom att det är sex dagar i veckan...men det ska väl gå bra det också, antar jag. Jag ser väldigt mycket fram emot att börja där även om det känns lite nervöst också. Framförallt är jag rädd att alla ska tro innan att jag är en jättegrym skidåkare, för det är jag inte men jag tryckte flera gånger på att jag inte har speciellt mycket skidlärarutbildning så de måste ju ha fattat det åtminstone. Nåja, det verkar som att de första två utbildningsveckorna också är en slags prövotid så funkar det inte så kan jag alltid sluta. Inte för att jag tror att det inte kommer att gå bra... ser som sagt otroligt mycket fram emot det och tror att det är ett jobb som kommer att passa mig ännu bättre personlighetsmässigt än reuguljär skidlärare, men det där är svårt att veta innan jag har provat.

En annan grej jag har tänkt på är hur öppen jag ska vara, speciellt som jag antar att merparten av eleverna inte kommer vara från skandinavien eller kanske inte Europa. Nu känner jag att jag har fruktansvärda fördomar också, men samtidigt så kan jag inte låta bli att oroa mig pyttelite också. Jag vill inte att det ska sluta med att jag bara svarar "nej" när någon frågar om jag har pojkvän, skulle verkligen vilja vara helt ute, men jag vet att om jag inte bestämmer mig innan så kommer det sluta med det i alla fall. Det jobbiga är att alla automatiskt förutsätter att jag straight, önskar att det inte var så. Jag är för dålig på att ta intiativ! Faan, måste börja bli lite modigare, fyller faktiskt 22 snart. Det handlar bara om att bestämma sig, eller hur?

Ska handla matsäck och sen gå och fiska, perfekt med lediga dagar mitt i veckan ibland!

Handboll och övrig inspiration

Jag har börjat vänja mig vid livet hemma igen, även om jag ibland har svårt med alla extra timmar som jag plötsligt har över nu när det inte går att åka skidor längre, men oftast går det väldigt bra! Det är så otroligt lyxigt att kunna ta långa promenader med familjens hund, ligga och skriva på en filt i solen i flera timmar i sträck och och kunna ladda ner och se en handbollsmatch till kaffet. Eller bara bada i ett helt tyst hus och läsa tills vattnet blir kallt.

Å andra sidan är ju jobb-pressen ett faktum, åtminstone nu, såhär på kvällarna. Jag har flera jobb på G och en B-plan som är att åka till Frankrike i början av juni så jag borde inte alls oroa mig egentligen, men kan inte låta bli att låta mig stressas lite i vilket fall som helst.

Skrivandet går otroligt bra just nu, paradoxalt säkert för att jag har slutat tänka "mängd text"
när jag har summerat efter varje gång eller inför varje dag, och istället börjat tänka påhur produktiv jag har varit, oavsett hur många ord som har hamnat på papperet eller vilka som finns i huvudet. Shit, blev snurrigt. Jag har också fått vissa idéer om att jag vill ta upp mitt musikbloggande igen, men det är bara i planeringsstadiet än så länge.

Dags att se norska slutsspelsfinalen mellan Larvik och Byåsen...

Muffinsbak

Jag har hunnit komma hem, bo in mig på rummet igen (det ser redan ut som om tredje världskriget brytit ut härinne, vill säga...) och tog igår upp det jag tror är de sista kläderna som jag har tvättat från resan, härligt! Nu återstår bara att laga det som är sönder samt sy på mitt lilla tygmärke med Champoluc på ryggsäcken, sen har jag officiellt gjort en säsong där!

Sedan jag kom hem har jag känt mig sugen på att baka, men min vana trogen tog det ungefär en vecka innan jag äntligen kom till skott. Först hade jag tänkt att baka bullar men det blev muffins istället. Efter en snabb genomgång i vårat inte så välfyllda skafferi bestämde jag mig för att göra chokladmuffins med krossad vit choklad inuti. Jättegott! Det var lite för lite med bara 100 gr vit choklad till 40 muffins, så ska rätta till det till nästa gång. Då ska jag nog använda riktiga muffinsformar också.

Pixi steker på enda solfläcken i hela rummet....

Helgen i helvetet över...

Champoluc har de senaste dagarna varit invaderat av ittosar, och vi har haft våran värsta helg sen julhelgen - tror att vi hade över fyra hundra totalt. Jag har typ kommit in, sagt "ciao!", diskatdiskatdiskatdiskat och sen slängt av mig handskar och förkläde, sagt "ciao, a domani!", kastat på mig skidgrejerna och precis hunnit med sista liften tillbaka till Champoluc igen...men idag hann vi till och med prata med varandra. Fast jag fick jobba till fyra ändå. Är det 130 gäster så är det.

Idag passade jag på att valla mina skidor istället för att vara ute i solen en extra halvtimme på väg till jobbet, men med tanke på mina stackars benhinnor var det kanske lika bra. Det är inte plusgrader på berget än, men nere i byn var det plus tio när jag kom ner igår, soft! Åkningen var grym förra veckan i flera dagar men det blir svårare och svårare att hitta bra snö nu, även om puckel också är roligt.

Jag gick aldrig ut alls på förra Music Night, vilket betyder att jag är sugen igen.. plus att det är St. Patrics day den här veckan, stackars min lever!

Pannkakskväll på G

Efter en galen vecka förra veckan har jag nu beslutat mig för att den här veckan ska bli lugn... det riktiga eldprovet kommer dock imorgon på Music Night, de kvällarna har en förmåga att sluta lite hur som helst, men det ska nog gå bra.

Kärntruppen här nere har infört en ny regel om att varje gång någon hämtar ut lön ska den bjuda på middag, och ikväll är det min tur. Alex bjöd på sjukt god, vegetarisk risotto med paprika och kanelbullar till efterrätt, så jag tänkte toppa med pannkakor med jordgubbssylt, limeskivor, glass, grädde, chokladflarn samt floursocker, men det känns fortfarande tungt att ha dagen efter Alex... men gott lär det i alla fall bli!

Ännu mera snö!

Ett par månader har gått sedan förra inlägget och jag tänker inte ens försöka summera dem. Jag vill bara säga några saker, som att pannkaka med grädde och nutella som vickning efter en särskild lyckad music night är guld, som Josse skulle ha sagt, att Alex födelsedagsparty var ett episkt party (med en episkt baksmälla dagen efter, om ni nu inte förstod det) och för alltid gjorde mig känd som "hon med monobrow" för alla dem som går på ScoTT, och att det kunde ha varit mera snö men det kunde också ha varit sämre väder.

Jobbet trivs jag otroligt bra med, att diska kanske inte var den erfarenhet jag ville ha med mig hem igen men två till fyra timmars jobb om dagen och skidåkning i övrigt kan jag absolut leva med, har aldrig haft det bättre tror jag!

Igår var en sådan dag jag önskar att jag hade tagit med mig kameran...jag, Erik och Josefin (mina rumskompisar) var uppe tidigt på Tako för att där möta upp med Annika, som dock fått en smärre översvämmning i sitt badrum (säger hon, vi tror fortfarande att hon inte vågade säga att hon försovit sig en puderdag). Jonathan kom utstörtande från kontoret precis när vi skulle dra iväg och därför fick jag några minuters mindre skidåkning i solen, tack, tack, men tillslut lyckades vi i alla fall få med oss alla kroppsdelar, ryggsäckar och jag vet inte allt med oss i första kabinen. Mostafa gick bra men tredje liften var stängd, så det blev ett litet uppvärmningsåk ner i röda backen tillbaka till Mostafa innan vi kunde möta upp Annika igen och ta oss an dagens stora mål: Bockåket! Det innebar en väldigt svettig men kort klättring upp innan vi kunde krångla och traversera oss ner, men det var väldigt roligt och bra snö. Inte illa att få lägga första spåren där för dagen heller... när vi tagit oss ner, även Erik (som fick lite problem i sista hanget), var det dags för ett åk i skogen ner mot Mandria där även jag gjorde mitt första faceplant för dagen och skaffade mig stel nacke tills idag, och sedan drog vi ett åk skiers left om Colle Betta, som var grymt men med tung snö. Det var riktigt roligt att känna att min skidåkning börjar flyta på något sånär nu även om jag har låååångt kvar till fulländning, haha, men såna här dagar gör det absolut ingenting! Sista åket gjorde mig en kvart försenad till jobbet, men de förklarade för mig när jag kom dit att femton minuter efter utsatt tid är ingen försening i italien, hahaha, skönt att veta till en annan gång.

Golosone börjar bli ganska fullpackat, får skriva mer en annan dag. Ching!